ÖRESUND THE STORY

Att skriva Öresunds historia är inte så lätt. Men vi börjar med 1932 som var en milstople i Öresunds hälsa. Det hände historiskt mycket intressanta saker innan detta år men det låter vi någon annan skriva om.

Jag väljer nämna de stolpar som är viktiga för den marina undervattens miljön som jag känner till, ni får gärna uppdatera mig om något saknas eller är fel.

1932 beslutades att man skull sluta att tråla i Öresund och det är fortfarande så att det är förbjudet. Vi läser ibland om trålare som tjuvfiskar i norra Öresund. Detta beslut var för att man var orolig för att de långsamma trålarna skulle störa den ökande båttrafiken i området. Detta har gjort att vi har fått behålla största delen av vår bottenfauna när trålarna inte skrapar sönder botten.

Nedan kan vi se en film när Greenpeace avslöjar en trålare från Gilleleje  som tjuvtrålar i norra Öresund.. 



Sedan kom 50-talet och industrialismen ökade kraftigt i området och fabrikerna började producera mer och mer. Följderna blev mer industriavfall i vattnet. Detta ihop med att vi som invånare runt Öresund även skräpade ner och konsumerade mer i allmänhet.

Under denna tid var Öresund ett eldorado i sportfiske då denna stora Tonfisken kom på årligt besök. I mitten på 60-talet var sista gången vi kunde se denna bjässe till Tonfisk i Öresund. Nedan en film från en svunnen Tonfisktid.



2016 och 2017 har man sett att enstaka individer av Tonfisk har börjat återkomma till Öresund. 2017 var första gången man kunde fånga dessa bjässar på film i Öresund. 2018 fick man se dessa bjässar i större antal norr om ven.

1964 kom filmen sjövett ut. Se den underbara korta versionen av filmen nedan.


Efter ni sett denna film förstår ni vad som skulle hända med våra vatten ganska snart.

I början av 1980-talet var det fullt kan man säga i Öresund och vi började räkna med att
Öresund var dött och ett hav utan räddning.

Man hade under flera år t.ex. släppt ut gips 850 000 ton ut om året i tron om att det bara skulle lösas upp i vattnet och försvinna, utanför Landskrona och Helsingborg kan man fortfarande hitta dessa gipsberg idag helt utan marint liv med dom höga undervattens skorstenarna kvar. Utanför Landskrona täcker gipsbergen en ytan av två fotbollsplaner och provtagningar har visat att det är tjockare än fyra meter.

Kjell Andersson som började dyka 1970 var en av dykarna under denna tid som såg detta själv när han var under ytan. Försöken att få till ekonomiska medel att få göra en film om detta så allmänheten och politiker skulle förstå startades. Nix var svaret ingen var intresserad av detta som hände under ytan. Många stora företag klassade detta som ren lögn och att dom följde reglerna som fanns.

Kjell gav inte upp och finansierade denna film själv tillsammans med några andra entusiaster bla med Michael Palmgren som var en pionjär inom undervattens filmning som stora internationella filmbolag sedan kopierades hans tekniker. Kjell och Michael skapade vad vi idag kalla KAMP-metoden med transektorer som man kunde filma mellan så alla såg att det var samma plats filmerna kom ifrån. Denna teknik används idag över hela världen "KA" för Kjell Andersson
"MP" för Michael Palmgren.

  • Filmen var 8 min lång visades på SVT 1988 4 veckor innan valet och det blev en folkstorm. 10.000 personer tågade i Sveriges största miljödemonstration genom Helsingborg. 1988 präglades av mycket miljöfrågor t.ex algblomning och säldöd. Miljöpartiet fick för första gången plats i vår riksdag vid detta första miljöval. Normalt skulle en sådanhär nyhet bara glömmas bort på några veckor.

Men Helsingborgs Dagblad bestämde sig för en artikelserie  som startade 3 nov 1987 i sin tidning som sedan blev en bok som fick namnet, Kampen för ett rent Öresund 1989.

Detta blev startskottet för Öresundsfonden https://www.oresundsfonden.se/ som startades  den 4 Nov 1988 av de olika inblandande personer och vars målsättninga var att förbättra Öresunds marina liv. Det filmades, Fotograferade, Tog bottenprover, Vatten prover, Gjordes föresläsningar och framför allt pressades industrin att förbättra sig.

Nu hittade man även alla problem med Sandsugningar som man genomfört sedan 50-talet. Vi i Helsingborg kommer ihåg alla sandsugningar på Disken eller utanför Lomma tex. Sandsugningshålen får ingen naturlig vattengenomströming och här fylls sedan lösa alger som dör och startar en produktion av svavelväte och då kan inget leva här när det inte tillförs något nytt syre. Sverige förbjöd sandsugning 1982 och Danmark gjorde samma November 2018 men sandsugningshålen finns fortfarande kvar.

Ytterligare en trevlig film om Öresund och Skälderviken finns här. Denna film är 40 min lång och gjordes 1990. klicka på länken nedan.


Idag har vi sandsugningshål som är gjorda 1950 och fortfarande helt utan livskraft i Öresund. På Svenska sidan har vi förbjudit sandsugning från botten i Öresund men på Danska sidan är det fortfarande tillåtet och genomförs på lite olika platser. "Konstigt nog har deras export av sand till Skåne ökat". Men det kämpas med näbbar och klor att även i Danmarks många organisationer som vill få stopp på utvinning av råvaror från unika Öresund.

Men nu tillbaka till industrin. Sakta blev det bättre och bättre några av dom tunga industrierna började flytta eller minska sin produktion. Komunerna började sedan på 90 talet rena våra avloppsvatten lite bättre och Köpenhamn följde dessa spår och fick efter några år även kontroll på sitt avloppsvatten. Sakta börjde livet åter vakna i Öresund.

1990 var startskotten för organisationen Havsresan som är en del av Lunds universitet som vill visa och dokumentera vår havsmiljö för Öresunds invånare. Samt hjälpa kommunerna att kunna fokusera där det behövs.

Idag 2017 är fortfarande Havsresan aktiv och genomför viktiga uppdrag åt kommuner runt vår kust linje. Och tillsammans med SCSC är dom två som kämpar vidare för vårt Öresund.

Lokala delar såsom Malmö har satsat stort på marina frågor med ett marint kunskapscenter i spetsen där Michael Palmgren har sin fasta punkt i den marina vården.

Sedan kom beslutet att vi skulle bygga en bro över Öresund mellan Malmö och Köpenhamn. Oron var stor att detta skulle skapa en kollaps av hela Öreunds marina miljö och prover börjades plockas upp för att få kontroll på hur det ser ut innan och efter bygget. Öresundsbro-bygget sammarbetade med Lunds universitet och Kjell och Michael som bogserade varandra över botten med båt och filmkamera i händerna fram och tillbaka för att dokumenterade undervattens miljön mellan Köpenhamn och Malmö. Detta område där bron skulle byggas finns Europas största sammahängande blåmusselbank 34 Km2 stort.


Bygget gick framåt och hänsyn till musselbankerna och tångbältena togs så bra som kunde vara möjligt. Några år sedan ser man att blåmusselbankerna har ökat i volym då musslorna nu även finns på bropelarna.  

Nu fungerar det så att en 50 mm blåmussla kan filtrera 5 liter vatten i timmen. Så vårt vatten började bli klarare och klarare och ljuset börjar kunna komma längre ner på djupet.

Ålgräset trivs i denna ljusa miljö och började expandera från att finnas bara på max 4 meters djup till idag 10 meter djup. Även ålgräs renar vårt vatten och berikar den med syre. Ålgräs producerar 6 x mer syre än en regnskog med samma yta. Idag räknas ålgräsängar som det värdefullaste ekosystemen på jorden. Nu börjar våra fiskar få större område att föröka sig på och småfiskarna finns i större mängder. Dessa småfiskar blir trevlig mat för större fiskar och nu börjar Öresund blomstra på allvar och mängderna Torsk som plockas upp av sportfiskare slår nya rekord. Som vi nämnde tidigare har Tonfisken kommit tillbaka. Kanske är ökningen av fisk en av orsakerna till detta.

Även under början av 2018 fortsätter dom glada överraskningarna. Stor kammussla, latinskt namn Pecten maximus. Hittades för första gången i Öresund av en dansk fiskare som fick detta i sitt garn. Japanska jätteostron har även hittats i både Helsingörs och Helsingborgs hamn även rapporter från Köpenhamn och Malmö börjar trilla in.. Kul för ostronälskare men tråkigt för miljön då denna är invasiv art och hör egentligen inte hemma här.

Vi kan idag kalla Öresund för världens mest undervärderade hav då vi tex har 100 gånger mer fisk än storebror Kattegatt. Vissa påstår 30 ggr och vissa påstår 50 ggr men detta är svårt att avgöra. Mer fisk har vi i alla fall. 2018 är det år jag för första gången hör utlandet som lyder "Öresund är idag vad vi känner till det den största geografiska återhämtning av ett ekosystem under vattenytan som vi har på planeten". Ett mycket kontroversiellt uttalande som jag inte vet vilken grund den har men läste denna i en tidningsartikel under året. Under 2018 börjar man även använda Öresund som referens för väl fungerande hav av media. med citat som lyder. :,Öresund är ett unikt exempel på ett havsområde med välmående fiskbestånd och ett lönsamt och hållbart fiske. Detta trots att Öresund är en av norra Europas mest tätbefolkade regioner, en av världens mest trafikerade farleder och dessutom omgivet av ett mycket jordbruksintensivt landskap.

Den senaste rapporten från Öresundsvattensammarbetet 2018 är bara sportfisket värt en halv miljard svenska kroner om året.

Läs rapporten: THE VALUE TO SOCIETY OF THE
FISH IN ÖRESUND

Nu slutar ju inte historien här vi har fortfarande massa saker som behöver förbättras för att detta skall bli ett långvarigt liv för Öresund. Reningsverken har idag problem med att det regnar kraftigare och kraftigare och när avloppsystemen inte är helt frilagda 100% från dagvattnet kommer problemen. Där kommer förmycket vatten och avlopp blandat till reningsverken och dom måste då släpp ut detta orenat i havet vid höga regnmängder. Detta kallas bräddning och är vanligt förekommande tyvärr.

Det är därför vi inte har helt godkänt badvatten på många ställen i Öresund under sommarmånaderna.

Nästa problem är att kunskapen om vårt dagvatten inte finns hos gemene man, det som slängs på land rinner ner i våra brunnar och sedan orenat ner i havet. En sådan liten sak som fimp eller portionssnus ställer till enorma problem för vårt hav då de ofta hamnar som mat i magen på fiskar eller bryts ner till micro plaster. Ofta görs detta i ren okunskap man vill inte skräpa ner så man slänger fimpen i brunnen på gatan.

Nu är det väldigt aktuellt med plast i haven. Detta är nu priset vi får betala efter alla år med konsumering av plast. Tråkigt men sant men det gör denna mediala fokusering att fler får upp ögonen för att vi skall vara lite mer rädda om våra vatten.  Det största problemen är microplaster som kommer från T.ex Tvättning av Fleece kläder, Nerbrytning av spökgarn, Slitage av bildäck, Slitage av konstgräsmattor, Hudvårdsprodukter, Nedbrytning av allmänt plast skräp och mycket annat.

Många nya organisationer börjar skapa aktiviteter med att rensa upp vårt vatten. HSR gör ett förträffligt arbete och kämpar för både Hav och Land. Men även små föreningar som t.ex HSDK Delfinen i Helsingborg har under flera år samlat sina medlemmar och dyker ner i norra hamnen i Helsingborg och plockar upp allt skräp som hamnat där under året. Vissa år kan det vara flera containrar med cyklar och utemöbler ölburkar, kaffemuggar, plastmuggar, från närliggande uteserveringar. Båtägare som dumpar start batterier från båtmotorerna, Kylskåp, Papperskorgar, Verktyg.

Se filmen från ett riktigt skräpdyk nedan i Norrahamnen Helsingborg. Här är det inte lika vackert som övriga Öresund. Kan väl kännas som ett resultat av att vi samlas många personer på samma område.